7 nyanser av makt

Veckoreflektion 9

Denna vecka har vi arbetat med den gestaltande slutreflektionen. "Knutit ihop säcken" med vad vi har lärt oss i den här kursen. 

Veckoreflektion 8

Veckan startade med olika sätt att analysera bilder. Semiotik som är ett samlingsnamn för teorier om och studiet av tecken. Bildanalys är en del av semiotiken. Det finns olika synsätt om hur en bild ska analyseras t.ex. enligt Nordström, Panofsky, Sonesson/Marner, Ekfrasen och livsvärldsperspektiv. Vi gick ut på stan i grupper och letade upp bilder att analysera. Intressanta diskussioner i redovisningen. 

På fredagen hann vi titta på alla närvarandes assignments, kul! Jag och Milan höll i de sokratiska samtalen. Vi samtalade om censur utifrån bilder från Tintins resa till Kongo. Att det ska vara så svårt att vara ledare och bara sitta tyst när samtalet är igång, bra träning. 

Assignment #6

Med makt

ringa in makt

Veckans assignment var lurig! Jag har utgått från ordets makt. I min bild har makten i positiv kommunikation fått ringa in makten i negativ kommunikation. 

Bilden har jag färgsatt med akvarellfärger, först försökte jag skriva texten med pensel också men det blev så klumpigt att jag gjorde om och använde tuschpenna istället. 

Veckoreflektion 7

Veckan började med konstteori som är en övergripande och teoretisk vetenskap om konst av filosofisk karaktär. Den behandlar frågor som vad är konst och varför finns konst? Olle visade intressanta konstverk som vi reflekterade kring.

På tisdagen hade vi seminarium om barns bildskapande. Vi grupparbetade kring vilka bilder som barn och ungdomar möter och hur det påverkar dem samt vilka uttryck det tar i deras egna bilder.

Torsdagen ägnades åt bildämnets historik. Vi hade en föreläsning med professor Gert Z Nordström som berättade om teckningsämnet som sedan blev bildämnet. Han pratade om tre traditioner inom bildämnet, först den tekniska som varade från 1879 till 1968. Den framväxande industrialismen behövde människor som kunde rita, ingenjörer, arkitekter, konstruktörer m.m. Därför startades bildlärarutbildningen vid Konstfack 1879. Skolundervisningen var likriktad och mycket handlade om linjalritning och att rita av.  

Den andra traditionen var den konstpsykologiska som startade runt 1900 och håller på fortfarande. Konstnärerna vid slutet av 1800-talet ville inte längre måla historiska händelser som varit vanligt, de ville ut och möta ljuset och friheten. Psykologin var på frammarsch och 1900 kom viktiga böcker som Sigmund Freuds bok om drömtydning och Ellen Keys Barnets århundrade. Impressionism, modernism, socialism och realism växer fram. Ett starkt namn i konstpsykologin var Herbert Read, en engelsk konstkritiker som hyllade natur, konstens sanna kriterium och motsatsen till avbildning samt mångfald, befrielse från gängse normer, att få välja, vara unik och följa sin läggning. 

Den tredje traditionen är den bildspråkliga som kom 1968. Den konservativa utbildningen hade förlorat industrins stöd och samhällets. I den tekniska traditionen togs ingen hänsyn till nya medier och tankegångar, foto, film, TV, psykologi, modernism. Studenterna på bildlärarutbildningen gjorde revolt 1967 som också spred sig ute i landet. De ville ha upplysning och medvetenhet. Gert Z Nyström blev nu ny rektor på Konstfack och nya kursplaner skapades av studenter och lärare gemensamt. Nu började man arbeta med tema och projekt, grupparbeten, kritiskt undersökande, analys och samhällsinriktning. 

Den bildspråkliga traditionen handlar bl.a. om att tolka tecken. "Allt är tecken". Tecken kan vara verbalspråk eller bildspråk men ett tecken har alltid två sidor, en uttryckssida och en innehållssida vilka båda behövs. Detta är grunden för all undervisning.

På fredagen hade vi som vanligt presentation av våra assignment, för ovanlighetens skull var vi ganska lika i våra tolkningar av uppdraget. Alltid lika kul att se de andras arbeten och att höra dem berätta men svårare nu när det blivit mer tyngd på hur vi kommenterar varandras. Veckan avslutades med ännu en givande övning i det sokratiska samtalet. 

Assignment #5

Linjen använd linjen

Vart tar den dig

Starta på en punkt

Följ den.

Jag inspirerades av världens längsta järnvägslinje mellan Kina och Spanien. 

Jag tänkte på hur det ser ut längs vägen och olika blommor som finns mellan Yiwu i östra Kina till Madrid i Spanien. De blommor jag inspirerades av var Tigerlilja som kommer från Kina, Tulpan som kommer från Kazakstan, Iris som är vanlig i Ryssland, Lin i Vitryssland, Azalea i Polen, Tysklands nationalblomma Blåklint, blommande Lavendelfält i Frankrike och hela bergsluttningar gula av Ginst i Spanien. 

Först tecknade jag av blommor som jag sedan målade med akvarellfärger. Några färger blev inte som jag ville, då använde jag akrylfärger istället.  Glömde byta papper efter att jag börjat skissa och har målat allt på vanligt kopieringspapper. 

En konstbild med fantasi och verklighet

Michelangelo, Gud skapar Adam

Motivering: det är fantasi eftersom ingen vet hur Gud ser ut men samtidigt verklighet för dem som är kristna. Adam är skapad till Guds avbild och vi vet hur människor ser ut vilket Michelangelo mycket skickligt har målat.