Kulturorientering

Uppgiften är att besöka 4 aktuella utställningar, referera en bok från konstbiblioteket samt reflektera kring samtidskonst och bild- och konsthistoria. 

Ishiuchi Miyako
På Hasselblads center pågår en utställning av Ishiuchi Miyako. Hon är japansk fotograf och hennes bilder skildrar politik och personliga aspekter. Det jag speciellt fångades av och tänkte på efter att jag lämnat utställningen var bilder av kvinnors ärr. Bilderna visar kvinnor som vackra trots sina ärr, ärren är en del av tidens gång. Utställningen innehåller också bilder av kläder som bars av dem som dog i atombombningen av Hiroshima och bilder av personliga tillhörigheter till Ishiuchis mor.

Charlotte Gyllenhammar
Göteborgs konstmuseum visar konst av Charlotte Gyllenhammar. Den innehåller skulpturer men också foto, film och installationer. Flera av verken visar upp och nedhängande kvinnor. Jag fastnade för en installation där skulpturer av barn sitter framför en stor TV-skärm. Trots att det är flera barn sitter de ensamma framför TV:n, utlämnade till vad som än visas. 

Konstmuseet
Jag har också sett Göteborgs konstmuseums permanenta utställning. Det står i broschyren att detta är en av Europas främsta konstsamlingar med konst från 1400-talet till idag. Det är nästan bara män som har målat tavlorna eller gjort skulpturerna. Det finns avbildade kvinnor, ibland nakna, är det någon naken man är han oftast under 10 års ålder. Kvinnornas kroppar är unga och vackra, inga hängbröst här. Det pratas ofta om dagens mediebild som skildrar en ideal kvinnosyn med mycket kroppsfixering men det var inte bättre förr. Möjligen var det modigt att på den tiden måla naket eftersom nakenhet inte var så allmänt förekommande. Vi är alla barn av vår tid. Jag hoppas att konstmuseet i fortsättningen köper in mer konst av kvinnor och är nyfiken på att få se hur konsten kommer att utveckla sig om det blir så. 

Emille de Blanche
Lidköpings konsthall har en utställning av Emille de Blanche. Hon arbetar med skulptur och installation i industrimaterial som räddningsfiltar, metallnät, bygglampor och epoxi. 

 Hennes verk Versus tycker jag är otroligt vackert både i form, färg och detaljrikedom. Tyvärr återger mitt foto inte färgerna, den är mestadels grön och gul i verkligheten. 

Detalj av Versus

Marita Olsson

I biblioteket i Vara ställer Marita Olsson ut. Hon arbetar i gränslandet mellan konst och bruksföremål. 

Det är bra att det finns utställningar även i mindre orter som Vara men det är ingen lätt utställningslokal. Stolarna och bordet på bilden hade kanske gjort sig bättre på en matta som "band ihop gruppen". 

Samtidskonst och bild- och konsthistoria. 

Konst finns överallt men framför allt tänker jag på konst på museum, gallerier och universitet. Vi har bl.a. pratat om hur det kan ske spekulation i konst och att det finns privata konstsamlingar som ägs av rika familjer. Om olika socialgrupper har olika konstsmak eller tillgänglighet till konsten. 

Modernism är en konstform som uppstod runt 1900. Konsten hade ett egenvärde oberoende från den vardagliga verkligheten. Uttrycket och upplevelsen var viktigare än avbildningen. 

Samtidskonst benämns konsten efter 1960. Den är massmedia-orienterad och vi måste inte längre besöka olika museer och gallerier för att få se konstverken. Allt är relativt och subjektivt det finns inte bara en sanning. Olika ismer blandas och det finns många olika former för konsten. Det kan vara performance, nätkonst, videokonst, ljudkonst, jordkonst, graffiti o.s.v. Ämnen som behandlas kan vara kolonialism, feminism, filosofi eller politisk konst.

Det finns också konst utanför institutionerna som streetart, hötorgskonst och affischkonst. 

Bokrecension

Jag har läst boken Seriemagi av Gunnar Krantz. Anledningen till att jag valde den är att jag tidigare läst på internet att det är en bra bok för dem som är intresserade av att teckna serier.  Seriemagi är publicerad 2005 som ett konstnärligt utvecklingsprojekt vid Konstnärliga fakulteten, Göteborgs universitet. Gunnar Krantz är serietecknare och konstnär, bor och arbetar i Malmö. Han har varit med och startat Serieskolan i Malmö och myntade begreppet ”Seriestaden” om Malmö.

Boken är en lättläst handledning om att teckna serier. Den tar upp delar som själva tecknandet, att teckna ur minnet, rita av och att fokusera på detaljer. Skrivandet beskrivs som hårt och idogt arbete. Det är bara att sätta igång, om vi släpper fram det omedvetna kommer idéerna. En bra titel är viktig, den ska sammanfatta innehållet, berättelsens kärna. Sedan handlar det om att sätta ihop bild och text, stryka det ovidkommande, läsa och låta andra läsa resultatet. 

Berättelser kan delas in i två kategorier: pojke möter flicka eller hjälten på jakt efter sina drömmars mål. Det behövs en hjälte, en skurk/konflikt och det som hjälten vill ha.  Skrivandet kan börja med en synopsis, en berättad resumé över handlingen. Den bör innehålla svar på frågor som vem, vad, när, var, varför, hur och ett slut på berättelsen.  Boken tar också upp lämpliga material att använda när vi ritar och olika sätt att nå ut med sin serie. Gunnar Krantz berättar sedan om sin egen väg fram till professionell serietecknare.

Det är en uppmuntrande bok som får mig att känna att vem som helst kan bli serietecknare. Författaren tror på bildens allt viktigare roll i samhället och därmed även seriens och uppmuntrar bokens läsare att prova på.

Krantz, G. (2005). Seriemagi: En handledning. Göteborg: Optimal Press.

Veckoreflektion 2

Redan slut på andra veckan! Om hjärnforskningen har rätt att vi lär oss mest när vi har roligt går det bra för mig! 

Måndagen började med workshop stop motion. Jobbade två och två med griffeltavla och kritor, filmade med mobilen. Temat var drömmar och Justyna och jag pratade ihop oss om en idé som sedan utvecklades allteftersom vi fortsatte. Mobilen laddade ur några gånger så det blev flera korta filmer. Sedan fick vi problem när vi skulle redigera det vi gjort, formatet var inte kompatibelt med Movie Maker, faktiskt inte med något alls så Olle fick hjälpa oss att spara och sätta ihop filmerna. Alltså blev det inte redigerat men oj så häftigt när vi kunde se det färdiga resultatet. Visserligen var det väldigt tidsödande men kul att det går att åstadkomma så mycket med enkla saker. 

Om bara tekniken fungerar är detta något bra att göra i skolan, det förutsätter att de flesta har en mobiltelefon och att det finns välfungerande appar att ladda ner samt datorer med redigeringsprogram. Genom att jobba tillsammans två eller tre blir det förmodligen lättare att komma på en story och inte så utlämnande om eleven är rädd att göra bort sig, inte duga. 

Tisdagen fortsatte med serieteckning med Henri Gylander. Vi fick göra serier tillsammans, teckna en ruta var efter givna regler på tid. Jag var både rädd att det skulle vara svårt att komma på någon story och att jag ritar för dåligt men enligt Henri behöver serietecknare inte kunna teckna, puh. Däremot ha något att säga! När vi gjorde serierna tillsammans blev det bra flow och vips var flera serier klara. Vi fick också skriva berättelser som någon annan ändrade och den tredje tecknade, mycket givande. Henri gjorde sedan en mindmapp tillsammans med oss om hur vi kan använda serier i undervisningen. Jag tror det finns elever som skulle lära sig lättare med serier i många situationer. 

Onsdagens uppgift var att besöka en konsthall eller konstmuseum, välja ut ett verk som inspirerade och tolka detta med ny teknik ( som vi provat de här veckorna). Jag inspirerades av Karl Nordströms tavla "Vinterafton vid Roslagstull" på konstmuseet. 

Tavlan är rogivande med ljuset från fönstren i skymningen. Det påminner om trakten där jag bor. Jag valde stop motion och gjorde en film om alldagligheten, den vardagliga tristessen som ändå är en trygghet. De flesta av oss går upp på morgonen för att åka till jobb, en del av oss är nog inte riktigt vakna förrän halvvägs till jobbet. Vi går på "autopiloten" och tänker inte på att det är det här som ÄR livet. 

Det tog lång tid att göra filmen, jag hade först problem att ladda ner en app till mobilen, gav upp och använde datorn istället. Laddade hem program efter program men hittade inget kompatibelt med Movie Maker. Tog istället kort med webbkameran vilket gick riktigt bra. Det var lättare att använda datorn än mobilen, den stod stadigare men samtidigt var det sämre för jag kunde inte se exakt var förra bilden hade befunnit sig i förhållande till nästa. Att få bilden exakt på samma ställe var det svåraste. Men återigen så underbart att kunna skapa en film! 

Torsdagens litteraturseminarium handlade om Skolan och den radikala estetiken av Lena Aulin-Gråhamn, Magnus Persson och Jan Thavenius. Jag tyckte det var en tung bok att läsa men under seminariet klarnade det. Vi behandlade den modesta estetiken, den radikala estetiken och marknadsestetiken. Som avslutning fick vi gestalta de olika och min grupp gjorde den modesta estetikens personlighet. En rädd och blygsam figur som inte vill/får ta för mycket plats i skolans värld. Är mest till för att ge eleverna ett andningshål så de orkar med de "viktiga" skolämnena. Om den radikala estetiken beskriver en sorts ifrågasättande egenmakt handlar marknadsestetiken istället om att dölja den makt som finns i pengar och marknaden. 

Veckan avslutades med att vi tittade på varandras arbeten. Intressant att få se vad andra gjort och höra dem berätta hur de tänkt. Alla är så bra! 

Veckoreflektion 1

Uppstart! Spännande att få se vilka mer som ska läsa kursen. Ganska rörigt första dagen, många nya intryck, nya människor, lära mig hitta, förstå vad som händer här. Allmän information och rundvandring, liten presentation genom en ritövning, kul. Fick ett kompendium med hem som fick mig på banan, ja just det, så här kan det vara. 

Första föreläsningen om att gynna elevernas kreativitet och att ta tillvara på intresset när det uppstår, sen kan det vara försent. Lars Lindströms fyrfältare, att lära om, med, i eller genom konst o design. Att det är skillnad på det ämnesspecifika och det ämnesneutrala och även om det finns färdiga svar eller om eleven får undersöka själv. Som lärare kan vi sätta upp ramar men vi ska inte låsa in eleverna. Det är eleverna som ska uttrycka sig inte uttrycka våra tankar och idéer! Svårt men viktigt. 
Sen workshop! Liten färglära, oj vad det var länge sedan jag gjorde det här, behövdes verkligen. Magenta, cyan och yellow. Sorterade medhavda saker och pratade om. 

Fick en uppgift på temat något jag hatar.Det jag hatar är när människor inte lyssnar. Ofta tror folk att de vet utan att ha frågat den det handlar om. Det är speciellt olyckligt när lärare inte lyssnar på sina elever. Jag har avbildat ett öra fullt av ludd. Egentligen ville jag haft en hand också som sträcker sig för att ta bort luddet för det är ju det jag vill göra, ta bort luddet så att människor hör vad andra säger. Tiden räckte dock inte till detta men adjunkt Camilla Wu sa på föreläsningen 2015-01-22 att det är viktigast att påbörja ett arbete och att ha en idé. Jag lärde mig ändå mycket på vägen.

Frågade några i gruppen var man kan köpa material, fick namn och vägbeskrivningar (detta är nog den dolda läroplanen, det man lär sig "på köpet"). Jag gick till Inex för att jag aldrig varit där förut och för att få lite inspiration. Där hittade jag cernitlera som jag tänkte kunde passa för att göra ett öra. Jag köpte också en svart passepartout att placera det i och en röd bakgrund. Dessa färger valde jag för att det skulle vara dramatiskt, lite argt, irriterande. På vägen hem på tåget spanade jag in folks öron, det verkade inte så svårt att forma ett. Väl hemma tittade jag på bilder av öron på nätet. Men cernitleran! Den var stenhård och svår att jobba med. Jag läste på nätet och där stod att den blir mjuk av kroppsvärmen när man formar den i händerna. Not! Jag måste vara en ovanligt kall människa för inte blev den lätt att forma. Till sist gav jag upp och skar istället ut ett öra ur en klump av cernitlera. Det blev hyfsat. Sen bakade jag den i ugnen. När jag sökte på nätet hade jag också sett att andra gjorde saker av trolldeg. Jag blev sugen på att testa om det kunde bli bättre och de ingredienserna fanns hemma. Det var betydligt lättare att forma men nu gjorde jag ett mycket större öra. Jag tänkte att det kunde bli maffigare i passepartouten fast sedan visade det sig att det inte alls fick plats. När jag letade efter något att ha som ludd i örat hittade jag en annan passepartout som var större och sedan lite presentpapper som var rött men mönstrat med röda rosor. Till ludd tog jag ett grått ullgarn. Jag klistrade fast örat av cernitlera på den röda bakgrunden med svart passepartout. Under tiden bakade jag örat av trolldeg i ugnen. Örat var ganska tjockt så det fick stå och torka över natten. Luddet av grått ullgarn blev alldeles för intetsägande så jag bytte till mörkgrått på gränsen till svart. 

Jag gillar att det blev rosor i bakgrunden för ofta när människor inte lyssnar lindar de liksom in det i rosenrött och låtsas som att de bryr sig om. När allt var färdigt vet jag inte riktigt vilket arbete som blev bäst. Det första blev bättre i färgerna och trolldegsörat blev mer intetsägande i sin vita passepartout. 

Föreläsning om bloggande, mer lära-känna-övningar, bra. Fick gå till konsthallen  och se på kortfilmer i Göteborgs Film Festival. Jag såg några, bl.a. Giant av Salla Tykkä. Det är en film om gymnastik i Rumänien från 70-talet till nu. Gymnastikhallarna är vackra men utomhus-vyerna visar grå öststatshus. Gymnasterna är duktiga, slanka och starka men så hårt disciplinerade, utvalda från 4 års ålder. Deras livsvärld är gymnastiken. Filmen väckte känslor av utsatthet och avtrubbning.

Tack HDK för en kul första vecka!