Ishiuchi Miyako
På Hasselblads center pågår en utställning av Ishiuchi Miyako. Hon är japansk fotograf och hennes bilder skildrar politik och personliga aspekter. Det jag speciellt fångades av och tänkte på efter att jag lämnat utställningen var bilder av kvinnors ärr. Bilderna visar kvinnor som vackra trots sina ärr, ärren är en del av tidens gång. Utställningen innehåller också bilder av kläder som bars av dem som dog i atombombningen av Hiroshima och bilder av personliga tillhörigheter till Ishiuchis mor.
Charlotte Gyllenhammar
Göteborgs konstmuseum visar konst av Charlotte Gyllenhammar. Den innehåller skulpturer men också foto, film och installationer. Flera av verken visar upp och nedhängande kvinnor. Jag fastnade för en installation där skulpturer av barn sitter framför en stor TV-skärm. Trots att det är flera barn sitter de ensamma framför TV:n, utlämnade till vad som än visas.
Konstmuseet
Jag har också sett Göteborgs konstmuseums permanenta utställning. Det står i broschyren att detta är en av Europas främsta konstsamlingar med konst från 1400-talet till idag. Det är nästan bara män som har målat tavlorna eller gjort skulpturerna. Det finns avbildade kvinnor, ibland nakna, är det någon naken man är han oftast under 10 års ålder. Kvinnornas kroppar är unga och vackra, inga hängbröst här. Det pratas ofta om dagens mediebild som skildrar en ideal kvinnosyn med mycket kroppsfixering men det var inte bättre förr. Möjligen var det modigt att på den tiden måla naket eftersom nakenhet inte var så allmänt förekommande. Vi är alla barn av vår tid. Jag hoppas att konstmuseet i fortsättningen köper in mer konst av kvinnor och är nyfiken på att få se hur konsten kommer att utveckla sig om det blir så.
Emille de Blanche
Lidköpings konsthall har en utställning av Emille de Blanche. Hon arbetar med skulptur och installation i industrimaterial som räddningsfiltar, metallnät, bygglampor och epoxi.
Marita Olsson
I biblioteket i Vara ställer Marita Olsson ut. Hon arbetar i gränslandet mellan konst och bruksföremål.
Det är bra att det finns utställningar även i mindre orter som Vara men det är ingen lätt utställningslokal. Stolarna och bordet på bilden hade kanske gjort sig bättre på en matta som "band ihop gruppen".
Samtidskonst och bild- och konsthistoria.
Konst finns överallt men framför allt tänker jag på konst på museum, gallerier och universitet. Vi har bl.a. pratat om hur det kan ske spekulation i konst och att det finns privata konstsamlingar som ägs av rika familjer. Om olika socialgrupper har olika konstsmak eller tillgänglighet till konsten.
Modernism är en konstform som uppstod runt 1900. Konsten hade ett egenvärde oberoende från den vardagliga verkligheten. Uttrycket och upplevelsen var viktigare än avbildningen.
Samtidskonst benämns konsten efter 1960. Den är massmedia-orienterad och vi måste inte längre besöka olika museer och gallerier för att få se konstverken. Allt är relativt och subjektivt det finns inte bara en sanning. Olika ismer blandas och det finns många olika former för konsten. Det kan vara performance, nätkonst, videokonst, ljudkonst, jordkonst, graffiti o.s.v. Ämnen som behandlas kan vara kolonialism, feminism, filosofi eller politisk konst.
Det finns också konst utanför institutionerna som streetart, hötorgskonst och affischkonst.
Bokrecension
Jag har läst
boken Seriemagi av Gunnar Krantz. Anledningen till att jag valde den är att jag
tidigare läst på internet att det är en bra bok för dem som är intresserade av
att teckna serier. Seriemagi är
publicerad 2005 som ett konstnärligt utvecklingsprojekt vid Konstnärliga
fakulteten, Göteborgs universitet. Gunnar Krantz är serietecknare och konstnär,
bor och arbetar i Malmö. Han har varit med och startat Serieskolan i Malmö och
myntade begreppet ”Seriestaden” om Malmö.
Boken är en lättläst
handledning om att teckna serier. Den tar upp delar som själva tecknandet, att
teckna ur minnet, rita av och att fokusera på detaljer. Skrivandet beskrivs som
hårt och idogt arbete. Det är bara att sätta igång, om vi släpper fram det
omedvetna kommer idéerna. En bra titel är viktig, den ska sammanfatta
innehållet, berättelsens kärna. Sedan handlar det om att sätta ihop bild och
text, stryka det ovidkommande, läsa och låta andra läsa resultatet.
Berättelser
kan delas in i två kategorier: pojke möter flicka eller hjälten på jakt efter
sina drömmars mål. Det behövs en hjälte, en skurk/konflikt och det som hjälten
vill ha. Skrivandet kan börja med en
synopsis, en berättad resumé över handlingen. Den bör innehålla svar på frågor
som vem, vad, när, var, varför, hur och ett slut på berättelsen. Boken tar också upp lämpliga material att
använda när vi ritar och olika sätt att nå ut med sin serie. Gunnar Krantz
berättar sedan om sin egen väg fram till professionell serietecknare.
Det är en
uppmuntrande bok som får mig att känna att vem som helst kan bli serietecknare.
Författaren tror på bildens allt viktigare roll i samhället och därmed även
seriens och uppmuntrar bokens läsare att prova på.
Krantz, G. (2005). Seriemagi: En handledning. Göteborg: Optimal Press.